När en närstående avlider inträffar inte bara en stor känslomässig förändring – det startar också ett antal juridiska processer. Det kan kännas överväldigande, särskilt i en tid av sorg, men att förstå vad som händer steg för steg kan ge ett lugn i det praktiska.
1. Dödsfallet registreras
Det första som sker är att en läkare fastställer dödsfallet. Ett dödsbevis skickas till Skatteverket, som registrerar personen som avliden i folkbokföringen. Därefter får anhöriga ett dödsfallsintyg med släktutredning, ett dokument som behövs för att hantera alla praktiska ärenden.
2. Dödsboet uppstår
Den avlidnes tillgångar och skulder bildar ett så kallat dödsbo. Dödsboet ägs gemensamt av arvingarna – vanligtvis make, barn eller andra enligt testamente eller arvsrätt. Inga tillgångar får användas förrän bouppteckningen är klar, förutom för nödvändiga kostnader som räkningar eller begravning.
3. Bouppteckning ska göras
Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning upprättas. Det är en juridisk sammanställning av tillgångar, skulder och arvingar. Bouppteckningen fungerar som en legitimation för dödsboet och måste skickas in till Skatteverket inom en månad efter att den är klar.
4. Alternativ: Dödsboanmälan
Om den avlidne saknade tillgångar utöver vad som täcker begravningskostnaden, kan socialtjänsten istället göra en dödsboanmälan. Det är ett enklare alternativ, men gäller bara i fall med mycket begränsade tillgångar.
5. Ta hjälp om det känns svårt
Juridiken efter ett dödsfall kan kännas tung. Många väljer att anlita en jurist eller begravningsbyrå för att få hjälp med bouppteckning och arvsskifte. Det ger trygghet – och tid att sörja.